Läskunnighet är A och O – i skolan och i livet. På Hammarkullskolan utanför Göteborg börjar inte läsningen med bokstäver, utan med ljuden. Marika Abrahamsson är F-3-lärare och i hennes förskoleklass knäcker de läskoden genom att träna på hur ljuden ser ut på papper – i stället för hur bokstäverna låter.
– Vi börjar med ljuden till varje bokstav när vi har vårt bokstavsarbete. Vi startar arbetet med bokstaven genom att alla får säga ett ord var på veckans bokstav. Sedan har mina elever bestämt att det är min tur att säga så många ord jag kan med bokstaven. Efter detta skriver de bokstaven på ett papper och drar streck till ord som har bokstaven i sig.
– Nästa moment är att genom bilder kunna säga om bokstaven är i början, mitten eller slutet. Eleverna uppmuntras också att försöka läsa ord på veckans bokstav. Vi skriver också flera ord under veckan med bokstaven, och sparar veckans ord på whiteboardtavlan. Den sitter uppe utanför klassrummet och eleverna får spåra den och säga ett ord på bokstaven innan de kommer in i klassrummet på morgonen.
– Jag har också högläsning varje dag. Det är också viktigt i arbetet med att knäcka läskoden att eleverna får möta högläsning varje dag, och möta olika texter.
Hur skiljer sig det från traditionell undervisning i läsning eller så som ni jobbat tidigare?
– Tidigare fokuserade vi mer på bokstavens namn och inte på bokstavens ljud. Eleverna visste vad bokstaven hette men inte hur den lät.
Vad ser ni för resultat av det här arbetssättet?
– Eleverna knäcker läskoden mycket snabbare och blir bättre läsare och skrivare. De får också bättre resultat på olika tester och på nationella provet i årskurs 3.
Hur upplever barnen det?
– Det känns om att de tycker om det. Många lär sig läsa redan i förskoleklass. Det ögonblick då en elev plötsligt läser – det är obetalbart. Den glädjen i en elevs ögon är det bästa som finns. De är så stolta över sig själva.
Vad blir skillnaden för dig som lärare?
– Eleverna lär sig läsa tidigare och man hinner med fler roliga moment. De kan till exempel skriva korta sagor redan i år 1.
Vad finns det för utmaningar? Vad behöver man tänka på?
– Utmaningen är att kunna anpassa så att det passar alla elever. Nu, när man kommit in i arbetssättet, är det lättare än i början. Jag har alltid extra uppgifter till de som behöver. Korsord är ett populärt inslag bland mina elever.
Varför fungerar det här bättre tror du?
– Jag tycker man ser ett resultat snabbare och det blir tydligt för eleverna. Jag har samma upplägg varje vecka. Det som byts ut är bokstaven. Detta fungerar även för elever som har autism och ADHD eftersom arbetssättet nu är klart för dem.
Comentarios