För ungdomar är lyrik inte ord tryckta i en bok på en hylla – det är ord som sjungs till musik i mobilen. Danskaläraren Lotte Prætorius på Hasseris Gymnasium i Aalborg möter eleverna där de är.
Rockgruppen Kents texter och soundtracket till norska tv-serien ”Skam”. Där börjar grannspråksundervisningen för danska ungdomar i Aalborg på norra Jylland.
Danskaläraren Lotte Prætorius på Hasseris Gymnasium använder poesi när eleverna ska lära sig svenska och norska.
– Jag ser poesin som en bra ingång i grannspråksundervinsingen. När elever läser dikter ökar deras fokus på själva språket. En dikt är också en text du kan överblicka, ofta bara en sida. Och de blir uppmärksamma på hur många ord som är lika, som de förstår utan att översätta. De får upplevelsen av att vi i de nordiska länderna förstår varandras språk, säger hon.
Ett problem är att många ungdomar är ovana vid, rent av obekväma med, att läsa poesi. Däremot lever de med ett ständigt flöde av musik. Låttexter är också poesi. Därför börjar Lotte Prætorius där, i den poesi som intresserar eleverna. I svenskundervisningen blir det mycket Kent:
– Dels för att jag själv gillar Kent, men vi hade också ”nordisk melankoli” som tema, och Kents texter hyllar melankolin.
I rock och pop finns en koppling till tonårens känslor; tvivel, mörker, existentiella kriser.
Att Kent är internationellt berömda är inte heller fel, säger hon, nöjd när eleverna stöter på engelsktalande personer som utrycker avundsjuka över att danskar kan förstå Kents texter på originalspråk.
I norskan använder hon till exempel Ella Marie Hætta Isaksen och Kaizers Orchestra. Hon har just kommit hem med en klass som varit på en utbytesresa till Oslo. En av övningarna där var just att introducera varandra till musik på sina spellistor. En annan var demokratiworkshops på Utøya där de läste dikter som kommit av attentatet, till exempel ”Straff” av Cecilie Løveid.
– Eleverna tycker att poesi är svårt, men när de först får jobba med musiktexter blir de tränade att förstå skriven lyrik. Och textanalysen lyfter ofta musiken till en ny nivå för dem.
I nästa led läser de Edit Södergran och Hjalmar Gullberg, Karoline Brændjord och Tarjei Vesaas.
– Edit Södergrans ”Landet som icke är” använde jag också som ingång till den svenska filmen Sameblod. Den är som ett ”dikt-track” till den filmen, säger Lotte Prætorius, och jämför med hur musik skapar stämning i filmer.
Hennes tips till andra är att inte gå för fort fram. Hon jobbar mycket med recitation, eleverna högläser.
– Ta en strof i taget. Man ska ta det långsamt. När man reciterar tolkar man samtidigt dikten.
Det är viktigt att höra ljuden, hur språket låter. Hon tror att många lärare skulle bli överraskade av hur duktiga eleverna faktiskt är.
– De lyssnar så mycket på musik och ser symboliken i lyriken. Om man vill få unga människor att förstå poesi kan det rent av vara farligt att inte ta upp den musikaliska lyriken.
För hennes gymnasieelever är poesi inte skrift i böcker, utan ord som sjungs. De behöver få den bilden bekräftad. Och det är viktigt att kunna analysera poesi:
– När man kan analysera lyrik kan man analysera all text på alla nivåer, säger Lotte Prætorius.
Ulrika Fjällborg
Lyssna på Lotte Prætorius undervisningslyrik i de nordiska språken här:
Exempel på skriven lyrik att använda i grannspråksundervisning:
NORGE
Tarjei Vesaas: Kvart menneske er ei øy. Karoline Brændjord: Mor er i Havet
SVERIGE
Hjalmar Gullberg: Det finns en sjö och sedan aldrig mer. Tomas Tranströmer: Romanska bågar. Athena Farrokhzad: Vitsvit
DANMARK
Pia Tafdrup: Min mors hånd, Syv kjoler for synligheden. Glenn Bech: Jeg anerkender ikke længere jeres autoritet. Nanna Storr-Hansen: Bøgetid.
Comments