Mellanstadieläraren Nils Lundkvist har fått Författarförbundets barn- och ungdomssektion, Bults, debutantpris Slangbellan för sin barnbok Kuben. Läs Lena Kjersén Edmans recension av boken:
Det var via ett radioprogram jag fick höra att indiepopmusikern och mellanstadieläraren Nils Lundkvist i Skellefteå 2023 författardebuterat med ungdomsboken Kuben, första delen i den tänkta serien Den yttersta vildmarkens historia (BonnierCarlsen).
I gråaste november hörde jag elvaåringarna i juryn till SR Barnradions bokpris ivrigt diskutera boken på ett sätt som fick mig att höja volymen för att höra bättre. När det sedan blev dags för omröstning om 2023 års bästa bok för den egna åldersgruppen så vann Kuben.
Denna 9-12-åldersbok handlar om diktatur, vänskap och vildmark. Boken, som är en härlig högläsningsbok, är spännande, överraskande… jag vågar säga: oförglömlig. Och, verkligen unik. Ändå minns jag under min läsning en annan känslostark jag-berättelse om en ensam pojke: den unge berättaren i Astrid Lindgrens Mio min Mio, han som måste slåss mot ondskans makt. Det har gått sjuttio år sedan Mio min Mio skrevs, men vi som har läst/hört den boken glömmer den aldrig.
Det finns många likheter mellan Stockholmspojken Bo Vilhelm Olsson som blir Mio och den unge vildmarksberättaren i Kuben, som heter John. Även John kommer att stanna i mitt minne. Liksom Marjo, en jämnårig pojke som anländer till Johns gård i en låst kub. Inte heller kommer jag att kunna glömma (även om jag vill) hur statsapparatens hotfulla drönare hovrar ovanför trädtopparna på Ödestjälen i Den yttersta vildmarken där John bor.
Inledningen är krypande stark i beskrivningen av den fängelseliknande kub med en inlåst Marjo som en släpande sommarvarm dag placeras i Johns trädgård. Tydligen vill den förtryckande statsapparaten tvångsanpassa Marjo. Men kanske, trots den lugna ytan där Johns pappa och mamma renoverar möbler och John har hemmaundervisning, rör sig en motståndsrörelse i Den yttersta vildmarken. Johns ofta viskande mamma kommer från en ursprungsbefolkning och i hennes undervisning ingår att lära sonen samla växter och tillverka läkemedel av örter. Det verkar faktiskt som om hon och Johns pappa – ja, nästan alla i familjen och den lilla vänkretsen – bär på hemligheter. Det finns hot.Och vill John verkligen bli vän med Marjo?John försöker lägga ett pussel med de bitar av sanningen som han tror att han erövrar. Han vill, innan vintern kommer, förstå hemligheterna. Och han vill avvärja hoten mot Yttersta Vildmarken. Vill vara redo. Är han det?
Under läsningen av Kuben gick mina tankar också ideligen till den självbiografiska vuxenroman som under år 2023 gjorde det starkaste intrycket på mig. Jag tänker på Fri: en uppväxt vid historiens slut av den albanska författaren Lea Ypi. Den berättelsens barn-jag, Lea, liknar barnet John i sättet att tänka och i sättet de båda känner sig fria både hos sina familjer och i den egna lilla världen, trots dess begränsningar. Men också i detta att inte veta att resten av landet lever under helt andra omständigheter.
Det blir – både i Fri och i Kuben – ett uppvaknande som för barnet är chockartat och smärtsamt.
Som tur är tar läraren Nils Lundkvist i Skellefteå numera tjänstledigt en dag i varje arbetsvecka. Då skriver han på uppföljaren till Kuben: Den yttersta vildmarkens historia, del 2.
Foto: Bonnier Carlsén/Pär Olofsson