Tidigare i höstas lovade skolminister Lotta Edholm i en debattartikel i Svenska Dagbladet att satsa på fler speciallärare och reglera lärares arbetstid. Nu ger hon Svenskläraren besked om hur regeringen ska lyckas med detta i en kommunalt styrd verksamhet som regleras av arbetsmarknadens parter.
I artikeln skriver du att ”…Regeringen satsar därför på fler speciallärare och särskilda undervisningsgrupper …". Hur ska regeringen göra det? Via lagstiftning, öronmärkta bidrag eller på något annat sätt?
– Regeringen har i flera års tid gjort stora satsningar för att skolan ska kunna anställa fler speciallärare och skapa fler mindre undervisningsgrupper. Under 2025 kommer det arbetet förstärkas ytterligare genom ett samlat statsbidrag för personalförstärkningar på 850 miljoner kronor. Medlen kommer till exempel att användas för läraravlastande personal som genom sin kompetens bland annat kan bidra till stärkt trygghet och studiero, speciallärare och personalförstärkning inom elevhälsan.
– Vi i Liberalerna vill också återinföra rätten till undervisning i halvklass i svenska och matematik i lågstadiet samt införa ett maxtak för klasstorlekar. Det skulle ge lärare bättre möjligheter att stötta de elever med särskilda behov och ge varje barn de bästa förutsättningarna att utveckla sin läsförmåga.
Ett annat löfte är att ”…lärares undervisningstid och tid till för- och efterarbete ska regleras…”. Hur ska du som minister åstadkomma det?
– För att barn och elever ska få en undervisning av hög kvalitet behöver förskollärare och lärare också ha goda förutsättningar med tid till både för- och efterarbete. Det är tid som i dag ofta saknas. Vi har därför gett ett tilläggsdirektiv till utredningen ”En minskad administrativ börda för förskollärare och lärare”. Utöver sitt ursprungliga direktiv – att minska byråkrati och frigöra tid – ska utredaren nu även se över hur undervisningstiden samt tiden till för- och efterarbete kan regleras.
Du skriver också att ”...regleringen med extra anpassningar, som försenar ett mer relevant stöd, måste också avskaffas…”. När och hur?
– Vi vet att stödet sätts in alldeles för sent i svensk skola idag, så kan vi inte ha det. Därför har vi nu satt i gång arbetet med att avskaffa regleringen om extra anpassningar, genom utredningen om en förbättrad elevhälsa. Samma utredning ska även förslå hur det kan bli enklare att placera elever i särskilda undervisningsgrupper eller ge dem mer enskild undervisning.
– Vi behöver också titta på hur de specialpedagogiska kompetenserna kan arbeta mer med eleverna, och inte enbart ha en rådgivande funktion. Regeringen gör dessutom stora satsningar för att skolor ska kunna anställa fler speciallärare och skapa fler särskilda undervisningsgrupper.
Vad är det som behöver reformeras i lärarutbildningen?
– Trots att det finns väldigt många skickliga lärare där ute vet jag också att många lärare upplever att deras utbildning inte alltid rustat dem tillräckligt bra för arbetet i klassrummet. Därför ser vi nu till att förskollärar- och lärarutbildningarna får större fokus på ämnes- och ämnesdidaktiska kunskaper, kognitionsvetenskap och praktisk metodik. Vi har till exempel idag en lärarutbildning som inte alltid lär studenterna hur man bäst lär små barn att läsa. Grundläggande färdigheter kan inte prioriteras bort om vi ska kunna lyfta Sverige ur läskrisen. Den tidiga läsinlärningen behöver ges ett betydligt större utrymme både i läroplanerna och under studietiden för blivande lärare.
Hur nöjd är du nöjd med lagen om obligatoriska skolbibliotek som riksdagen antagit?
– Jag är väldigt glad att alla elever äntligen ska få tillgång till bemannade skolbibliotek. Det här är något som vi har jobbat med länge och det kommer att hjälpa fler barn att hitta till böckernas magiska värld. Med de här lagändringarna gör vi det också tydligt vad ett skolbibliotek ska vara.
Hur ska ni se till att kommunerna verkligen lägger pengarna på skolbibliotek?
– Vi har föreslagit att 216 miljoner kronor avsätts 2025 för stärkta skolbibliotek och därefter beräknas 433 miljoner kronor årligen. I och med att elevernas tillgång till bemannade skolbibliotek blir lagkrav nästa år kommer det inte vara något som kommuner eller fristående huvudmän kan bortse från.